Elkonstruktör som brinner för veteranfordon och människans bästa vän
När installationselektrikern Henric Dahlöv gjorde sig illa i ryggen ville han sadla om. Beslutet ledde till en utbildning till elkonstruktör och en anställning hos oss. Nu är han på plats efter sommarsemestern. Tack för det säger vi och välkommen!
Vad har du för erfarenhet?
Jag har jobbat som installationselektriker i drygt 21 år. Med allt från larm och teledata till högspänning. Men så fick jag för en tid sen problem med ryggen och började fundera på att göra något annat. Jag sökte utbildning vid Campus Nyköping och läser nu på kvällstid till elkonstruktör. I samma veva träffade jag Stefan Fagerholm som jobbar här. Han tog mitt nummer, de ringde upp mig och det ledde till en anställning. Så jag får jobba med det som jag utbildar mig till samtidigt som jag läser. Jag är klar som elkonstruktör om två år och har då redan en anställning. Bättre än så blir det inte!
Vad är ditt drömprojekt på sikt?
Jag längtar efter en riktig utmaning där jag får tänka till lite extra. Jag har ju till exempel sett det fantastiska arbetet som Elektrotekniska byrån gjort med Värmlands museum. Ett sånt projekt vore väldigt spännande någon gång i framtiden.
Vem är du när du inte jobbar?
Jag är en väldigt rastlös person och har många järn i elden på min fritid. Jag och min sambo har renoverat större delen av vårt hus och när jag inte grejar i huset går jag ut i garaget. Där finns det andra renoveringsprojekt då jag har ett stort hjärta för veteranbilar och veteranmopeder. Sen åker jag motorcykel och tränar på gymmet. Och så tränar jag så klart min Östeuropeiska schäfer, min kompis Egon som är 2,5 år. Vi tävlar och har hittills haft fina framgångar på utställningar.
Har du någon dold talang?
Jag sydde så fina kläder i syslöjden i skolan att min mamma undrade vart jag fått dem ifrån när jag kom hem och skulle visa. Jag har sytt ny klädsel till en av veteranbilarna som jag renoverat och jag lägger också upp gardiner och byxor. Hm, jag kanske skulle sy något till hunden…?
